2X förstärkning

2x förstärkning

 

 

 

Skynda långsamt med dubbel positiv förstärkning.

 

Vi har "tränat" och "tränat" med Zaahir för att med alla medel möjliga att få honom att släppa sina spöken och gamla minnen om andra hundar. Han är totalt livrädd för andra hundar och rädslan är så djupt rotad att han bara låser sig mentalt och går in i "killmode" varje gång han ser en hund. Det finns vissa hundar han faktiskt inte reagerar på men dessa är inte många, sen finns det vissa hundar han ganska snabbt lärde sig var harmlösa och med dessa går det fortfarande bra. Men ungefär 90% av alla hundar har han problem med. Vi har lyckats få ner honom till en någorlunda nivå att när han ser en hund på lite håll och man ger honom några sekunder att samla sig så går det oftast ganska bra. Med ganska bra menas att när man börjar närma sig "mötet" med den andra hunden kan man ta ett steg av vägen och hålla honom avslappnat i halsbandet och ställa sig själv mellan hunden och honom. Med andra ord egentligen inte så bra.

Lösa hundar är en annan femma, bara han ser att hunden är okopplad spelar det inte så stor roll om hunden i fråga är lydig eller 100m bort. Han får panik. Alla sinnen är på helspänn, han håller noga koll på alla rörelser hunden gör och vägrar att gå framåt. Tvingar man honom framåt gör han utfall på en gång. Och hans utfall är inte för att skrämma bort den andra hunden utan den ska "oskadliggöras". På pendeltåg, bussar och tunnelbana är det precis samma. Inga hundar får komma nära och kanske inte så konstigt, det är en ytterst trängd miljö.

Han var mycket värre när han kom, så vi har ändå sett en stor förändring. Men vi behöver komma längre om inget annat för hans skull. Det kan inte vara roligt att alltid behöva se sig över axeln varje gång man är utomhus. Nu är det även så att jag inom en snar framtid kommer byta skift och det kommer resultera i att min mamma (73år med benskörhet och endast 14kg tyngre än vad Zaahir är) kommer att behöva ta ut honom mer än vad hon gör idag så vi måste verkligen ha resultat fort.

Personligen är jag inget stort fan av "quickfixes" eller diverse hjälpmedel som halti eller antidragsele. Jag vill ha en permanent lösning som kommer hålla i sig för resten av hans liv och efter lite tänkande och klurande så kom jag fram till att vi börjar klickerträna honom. Men inte på det sättet man normalt klickertränar en hund utan med en viss modifiering. Jag "klickar in" honom endast när vi är ute och vid tillfällen när han är lugn, sansad och inte drar i kopplet. Min tanke var att klickern inte bara betyder godis utan även en lugn sinnesstämmning. Sen bestämde jag mig även för att han ska få göra en sak varje långpromenad som han faktiskt tycker om att göra.

 

Och så här gick det dag för dag.

 

Dag1 Måndag

Klickade 10ggr i trappen innan promenad för att han skulle ha en aning om vad klickern handlade om. Ute var han lite halvt intresserad men varje gång han gick lugnt och fint i kopplet klickade jag och kastade en godis framför honom. Avslutade långpromenaden med att han fick följa ett harspår ca 100m innan han tappade det. Resten av promenaderna klickade jag när han gick fint.

 

Dag2 Tisdag

Klickade 10ggr i trappen innan promenad. Han visade lite mer intresse för klickern men han verkar inte överintresserad. Fortsatte klicka varje gång han gick lugnt och fint. Gick en väg han inte gått på länge men som han tycker om att gå.

 

Dag3 Onsdag

Klickade 2ggr i hissen innan promenad för att ge honom en liten påminnelse. Han visade mer intresse för klickern så jag bestämde mig för att göra en promenaden till en övning i tillit (för oss båda) så vi gick den "läskiga rundan". Den promenaden är jättemysig att gå när det är ljust ute. Med radhusen på ena sidan gångvägen och stora skogen på andra sidan. Men när det är mörkt är det "läskiga rundan" för det finns ingen gatubelysning alls. Utan det lilla man ser är det lilla ljus som läcker ut från radhusfönstrena och självklart så lyser snön upp området lite. Men i skogen finns rådjur, hare, förvildad kanin, räv, grävling, ugglor, vildsvin och ibland även älg och lodjur. Det första som hände var att en liten hund (tror det är en yorkshireterrier) började skälla på en av tomterna. Stannade och lät honom samla sig i några sekunder men drog inte in kopplet som jag brukar. Efter ca 10 - 20sekunder av stirrande in i mörkret så titta han på mig. Han såg tillräckligt avslappnad så jag testade att klicka. Han tog villigt emot godisen. Tittade tillbaka en snabbis mot hunden och sen tittade han på mig. Klickade igen, gav honom godis och fortsatte gå en bit. När vi lämnat hunden bakom oss så berömde jag honom ordentligt, klickade ytterligare en gång och gav honom godis. Resten av promenaden var fri från hundar så vi fortsatte klicka som vanligt.

 

Dag4 Torsdag

Klickade 2ggr i hissen och ute klickade vi som vanligt. Han gick mycket bättre i kopplet så det blev många fler "klickar" och godisar. Nu pockar han även på uppmärksamhet ibland. Ungefär hälften av gångerna han gör det klickar jag och han får godis. Vill inte lära honom att tigga hela promenaden men det är bra att han visar så mycket intresse. Möte några harmlösa småhundar vi träffat förut och det gick jättebra. Kunde gå förbi dom med handen i halsbandet behövde inte stanna och vänta tills dom gått förbi. Klickade när jag tyckte att han var tillräckligt lugn och sansad. Ignorerade eller talade lugnande med honom dom gångerna han visade mer intresse för dom. Men inte en enda gång skällde han eller gjorde någon form av utfall. Lekte med pinne mitt i promenaden.

 

Dag5 Fredag

Jag åkte direkt till pojkvännen efter jobbet och Zaahir fick skjuts dit. Hade inte klickern med mig. Men hos husse är det semester så vi gör lite andra saker där. Bor heller inte lika många hundar där så han är generellt lite lugnare mentalt där. Han fick följa med Juniper till veterinären. Han var lite upprörd där inne men det visade sig att han var skitnödig så vi gick ut och bajsade och då var allt frid och fröjd. På parkeringen såg han en hovawart men han sa ingenting. Så han fick beröm och lite godis. Efter det åkte vi till djuraffären, Inga hundar där inne men han var lite stökig ändå. Försökte stjäla godis, komma in i BARF kylen och så muttrade han lite på en grand danois han såg genom skyltfönstret men behövde bara peta lite på honom så släppte han den. Väl ute på parkering var det flera "bilar" som skällde men han skötte sig jättebra och ignorerade bilarna så han fick godis och beröm.

 

Dag6 Lördag

Vaknade vi 7 så vi gick till hundgården. En kille med en boxerblandning (som helgen innan rusat fram till staketet lös och utan husse) gick förbi. Den här gången kopplad. Zaahir kom faktiskt på inkallning. Hunden var då iofs kanske 50m från staketet. Men normalt kommer han inte. Höll honom i halsbandet en bit från staketet men lät honom titta på hunden hela tiden. Man kände att han var på helspänn men han sa inget. Han hade ögonen på den. När den gått förbi och varr ca 20meter från staketet åt andra hållet så släppte jag Zaahir och kastade ut en näve godis på marken. Han struntade i hunden och tog godiset. Jag berömde honom. När vi skulle gå tillbaka hem möte vi först en grand basset griffon vendéen vi träffat på många gånger men som Zaahir verkligen inte tycker om. Jag såg den först så jag tog honom i halsbandet och sa åt honom att det kommer en hund och pekade på hunden. Sedan bad jag honom att ta det lugnt och han gick förbi den jättefint. Han litar inte riktigt på den så han var tvungen att titta efter så den inte förföljde honom men så bra har det aldrig tidigare gått att gå förbi den så han fick godis och beröm. Bad honom titta på den och sen på mig och då får han godis. Nästan direkt efter det så kom en bouvier des flandres som han inte tycker om för den nästan alltid är lös och aldrig håller sig specielt nära sin ägare. Den är gammal och väldigt lugn och snäll. Idag var den däremot kopplad och jag gjorde som jag brukar. Tog honom i halsbandet, gav honom några sekunder att samla sig, bad honom ta det lugnt och att det skulle gå bra och började gå. Han ville inte riktigt utan försökte stanna flera gånger och han var riktigt spännd men jag fortsatte gå lugnt och försäkra honom om att det skulle gå bra. Vi kom förbi utan skall och utfall men när hunden var ca 15meter bakom så vände han sig snabbt, skällde en gång och sen fortsatte han framåt. Det var ändå bättre än var det brukade vara så jag sa ingenting. Han släppte trots allt hunden själv efter skallet. På kvällen var pojvännens grannes rottweiler ute och den var han naturligtvis tvungen att bli upprörd över. Han tycker absolut inte om den hundens attityd. Sa åt honom lugnt men bestämt att han skulle vara tyst och gå och kissa och det gjorde han. Men han kunde inte släppa hunden så han var tvungen att kissa åt det hållet så han såg att den gick sin väg.

 

Dag7 Söndag

På morgonen tog vi en promenad vid vattnet och vi mötte varken kaniner, människor eller hundar så inte mycket hände. Senare på dagen gick vi till hundgården, Lotta följde med och vi hade ganska kul. En storpudel som inte brukar vara så trevlig gick förbi. Jag kallade in honom höll honom i halsbandet. Bad honom titta på hunden och att han skulle ta det lugnt. Det gick bra och när den gått förbi staketet några meter kastade jag ut en näve godis. Igen prioriterade han godiset framför att springa fram till staketet. Senare på dagen var det dags att åka hem. Först är det pendel sedan är det buss. Han gillar inte att åka den vägen för det har varit allt från arga rottweilers, jack russelterriers, pyreneiska vallhundar och schäfrar på pendeltågsstationen till lösa blandraser utan ägare på busshållplatsen och skälliga småhundar på bussen. Även människor med "snälla" hundar men som respektlöst ställer sig en halvmeter bakom en och låter hunden nästan nå rumpan på Zaahir på pendeltåget när man ska kliva av. Han är ändå väl uppmärkt med "IN TRAINING" skyltar på båda sidorna om sin sele. Vi åkte tidigare och det var inte mycket folk på pendeln och inga hundar så det gick bra. Bussen och busshållplatsen var även dom hundbefriade. Men när det bara var 10minuter kvar på bussresan så klev en dam med en chihuahua under armen på bussen och satte sig naturligtvissnett bakom oss. Hunden var tyst och satt i knät men Zaahir ville ändå promt se vart den tog vägen och det gjorde honom mycket orolig. Jag tog tag i hans nos (fast men inte hårt) och bad honom att ta det lugnt och försäkrade honom att det skulle gå bra. Sen släppte jag nosen och satte mig på kanten av sätet så att jag blockade synen för honom. Tog fram lite godis och bad honom titta på godiset istället och det gjorde han (det brukar han inte göra för han är definitivt inte bekväm med det lilla avståndet). Gav honom godis när han riktade all sin uppmärksamhet mot mig. När vi skulle kliva av så kände ändå Zaahir att det var väldigt jobbigt men han skällde inte utan han klagade lite (typ som schäfrar gör), hunden pep då och han blev knäpp tyst och bara titta på den. Direkt efter vi kom av bussen fick han en hel hand godis och massor med beröm. Även om han klagade och krånglade lite så måste jag säga att det gick bättre än vad jag hade hoppats på.

 

Såhär i slutet av första veckan av träning så kom vissa resultat väldigt snabbt. Och vid väldigt oväntade tillfällen. Och bonusen av att han drar mindre i kopplet rent generellt på promenaderna gör att vi ändå måste kalla detta för otroligt lyckat. Han har fortfarande en väldigt lång väg att gå och vi har i det närmsta bara naggat i kanten av ett problem men med dom resultaten vi fått denna veckan så har vi ändå ett förnyat hopp om framtiden.

 

Dag8 Måndag

Gick långis direkt på morgonen. Möte några småhundar och det gick hyffsat bra. Lite gruff var det vid ena shih tzun vi mötte men det gick mycket bättre än vanligt. I övrigt så klickade vi när han gick lugnt och fint. Avslutade hela promenaden med "kartongdemolering".

 

 

 

 

 

 

Skrivet den 16/2 2015

 

 

Copyright © All Rights Reserved

hanssonshundar.se 2005 - 2015